fredag, maj 14, 2010

Salt

Dagens bikrampass var en av de mest innerliga, galna, sköna kroppsupplevelser jag varit med om. En helt magisk energi i rummet genom instruktörens röst och all svett, kroppar i orimliga ställningar. I den sista avslappningsposen när hon sjöng ett par rader som avslutning, kom euforin så starkt i min kropp, pumpande genom ryggraden, att tårar började strömma ner för mina kinder. De blandade sig med all svett av ansträngning och det är nog så nära himlen jag kommit i detta liv hittills.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar