Amore

En vecka senare och jag fattar ingenting.

Vad som än händer framöver är jag lycklig lycklig lycklig över att ha träffat en så underbar person, som får mig att skratta och känna det som att ingenting är omöjligt.

<3

Och varje flämtning var ett hallelujah.

Tvillingarna: dubbelnatur. Människa, gud.

Visa mig, nu,

Jag har ingen aning

Jäklars vad svårt det ska vara hela tiden. Att veta vad man vill. Stanna här, eller flytta till Stockholm? Eller någon annanstans? Att tänka att det blir nog bättre, det ordnar sig, ha tålamod, eller att tänka att känns det inte bra så är det inte bra och då gör man något åt det. Livet är för kort för att inte känna glädje över det man gör, där man är.

Ja, jag vet inte. Jag vet faktiskt inte. Stanna eller flytta? Är Malmö färdigt för mig? Dags att söka nya sammanhang, ny miljö? Allt är svar, bara man visste frågan. Ja. Bra så.

Universum har nog en plan. Vet bara inte riktigt hur den ser ut just nu. Får ha ltie lite tålamod och hålla ögon och öron öppna så visar det sig nog.

God natt. Kärlek!

...thats the way to live

Första jobbveckan i Ystad är avklarad. Fredagstrött, oh yes!

Överlag känns det mycket bra. Pendlingen är vad det är - klockan ringer 05.20 varje morgon och tågen är ofta försenade under vintertid. Men klasserna verkar bra och även kollegorna.

En vecka kan kännas som ett helt liv ibland - ungefär som på resan då man såg och hörde så mycket nytt. Så många nya intryck.

Kvällen innefattar en afterwork i goda vänners lag. Vem vet vad som sedan händer?

"Do you hear the voice inside your head?
Whispering to live your dreams instead?"

And I know it well

Härlig fest hos mig igår! En massa folk, en liten yta, mycket värme. Mycket rödvin. Mycket huvudvärk idag. Trots allt värt det. På något vis alltid värt det när man har roligt. Skrattar. Känner att det där sega rinner av en.

Idag måste det planeras minst två veckor framåt. Fyra timmar ahead, som belöning en löprunda och eventuellt socialiserande ikväll.

"But you know that it's good girl
Cause it's running you with red

Then the snow started falling
We were stuck out in your car
You were rubbing both my hands
Chewing on a candy bar
You said ain't this just like present
To be showing up like this"

Remember spring swaps snow for leaves

Imorgon börjar jag jobba i Ystad. Känns mycket spännande och roligt. Framförallt känns det skönt att veta att vardagen numer kommer att vara utmanande, fartfylld, lite stressig. Positiv stress är ju som bekant ofta en bra motivationsfaktor om man vill få saker gjorda och bli kreativ.

Min Levin-gitarr står här bredvid mig och tittar lite ledset på mig. Med en bruten sträng blir det svårt att skapa musik. Dags att vårda musikörat.

Först; ett pass i spinningsalen.

"The shame that sent me off from the God that I once loved
Was the same that sent me into your arms"

Som att cykla i kvicksand

Djävulen vad tungt det var på spinningen ikväll. Straffet för att ha varit borta från träningen allt för länge.

Full fart mot halvmaran i augusti. Och mot mina Tiger-jeans som brukade sitta som gjutet... Inga genvägar, bara ren energi och lackande svett. I'm on!

The shot of life

Jag börjar bli lite rastlös, vill börja jobba och känna mig nyttig. Använda hjärnan. Försöker samla in allt lugn från Småland och tar med mig det tillbaka till staden. Träffade en barndomskompis idag och hennes ettåriga dotter. Fina, härliga vänner.

Lyssnar på musik. Tänker på allt som aldrig blev. På det som försvann. De som försvann, på ett eller annat vis.

Andas ny luft. Fyller lungorna med positiv energi, fyller hjärtat med människor som jag älskar och som älskar mig. Som bryr sig om mig, som visar att de vill ha mig i sina liv.

May all your troubles soon be gone. När ska man lära sig att leva i nuet och sluta oroa sig för framtiden? Svårast av allt, verkar det som.

Och jag tänker på dig, som jag tyckte så mycket om. Som fortfarande irrar runt i mina ådror. Du är en inspiratör. Du ger mig energi, får mig att se alla möjligheter i världen. För dig fanns aldrig några gränser. Aldrig någon tristess. Aldrig några hinder. Du gjorde allt du ville. Du hade alltid något klokt, roligt, insiktsfullt att säga. Du såg en mening i allt som skedde. Du läste, tränade, jobbade, socialiserade, levde, spelade gitarr med hela ditt väsen. Aldrig kändes du frånvarande. Du var där, med mig. Jag tänker på dig, ofta. På din uppenbarelse som fortsätter att förundra mig, som fortsätter att ge mig en tro på något större än livet självt.

Ohm namah shivaya.

Those Christmas lights keep shining on

Ja. Nytt år innebär också nya drömmar, nya mål.

Allt händer så snabbt. Det känns som det var igår som jag med lätta steg klev ombord 747:an till Bali, samtidigt som det känns som att jag hunnit leva tre liv sen dess. Jag påminner mig själv hela tiden om den underbara tid jag hade när jag var iväg. Om människorna jag mötte, om platserna jag såg. Om känslan jag hade i magen när jag vandrade längs med Sydneys gator, när jag åt en tvåkilos papaya vid solnedgången i Jimbaran, när jag hoppade ut från flygplanet och föll fritt fritt fritt. Jag tänker att allt det där finns inom mig nu. Att det inte bara är händelser i dåtid, utan händelser som finns plats i mitt hjärta, sin betyder något också nu, idag. Framförallt tänker jag på hur människorna jag mötte finns kvar hos mig, och påverkar mig också här i min vardag.

Jag är i Småland. Här är allt så bra som livet någonsin kan bli. Naturen andas stilla, hunden sover bredvid mig, min lillasyster kommer sova ett par timmar till. Jag ämnar ägna min tid till att planera inför mitt nya jobb, som startar på fredag. Utöver det, kommer jag njuta av att leva. Av att ha en sådan här fin plats att komma till, till värmen och familjen. Det spelar en allt större roll för mig, det i att komma hem hit.

Och jag ser framåt. Samlar energi och kraft och spinner drömmar i mängder här. Jag blir kreativ och lugn här. Jag häver mig upp ur det gamla jaget och finner en mer hoppfull, glad människa. Sådan är jag i mitt innersta, och sådan vill jag alltid vara för andra.

"Up above candles on air flicker
Oh they flicker and they float
But I'm up here holding on
To all those chandeliers of hope

Like some drunken Elvis singing
I go singing out of tune
Saying how I always loved you darling
And I always will"

Coldplay - Christmas lights