måndag, juni 21, 2010

Då. Tid.

Att välja vilka ord som hjärnan ska tänka. Vilka banor. Så lätt att hamna på gamla upptrampade stigar, men så dyker chansen upp, ett mellanrum, ett tillfälle att byta väg. Och då, ur någon kraft inifrån, är det lätt att välja något annat. För att det behövs nya tankar, nytt blod, nya val. De kända valen är trygga, även om de kan vara lågmälda och melankoliska. Men de nya är ovissa och bär på en frihet som inte går att uppnå genom något annat.

Fri i varje sekund. Och vissa dåtida preferenser är inte längre giltiga. Bara så.

Nu: Kallis, my sweet destiny of the day innan jobb!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar