Och jag hittar flowet i Auckland. Landar fysiskt och mentalt pa the very andra sidan av jorden. Langre bort fran hemma an sa har kommer jag nog aldrig. Auckland ar som en smastad med manga invanare och en massa olika kulturer i ett sammelsurium. Staden kanns halvmodern med sina affarer och evenemang men jag finner tempot har behagligt och lagom hogt. Efter Bali langtade jag lite efter att fa leva lite stadsliv och ta del av det som staden faktiskt kan erbjuda - bio, shopping osv. Allt har sin balans har och nar Camilla kommer pa torsdag blir det till att bege sig till vulkanernas mecka mot ostkusten.
Kanslan jag vaknar med om morgnarna numer ar en varm och lugn sadan - en gladje i att inse den totala frihet jag faktiskt har under den har resan. Jag kan gora exakt vad jag vill nar jag vill. Jag kan agna 2 timmar at att hitta den perfekta restaurangen att ata pa eller hamna i en diskussion med nagon framling som varar i flera timmar. Jag har all tid som finns.
Den som soker, han finner. Som jag verkligen andas det nu.
"But I still believe in paradise.
At least now I know it's not a place you go to,
it's the feeling you have on a certain time of your life.
And when you find that feeling - it lasts forever.."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar