Möten mellan ruset

En dag av möten.

Ett frukostmöte med en gammal kursare som påminde mig om vikten av att hålla fast vid högskolekärleken och det man är bra på. Att utmana sina gränser och att se framåt, använda sin kunskap, kompetens i rätt läge.

En lunchdejt som påminde mig om att jag kommer att befinna mig på andra sidan jorden om mindre än en månad. Hon påminde mig även om godheten hos henne, om vänskapen oss emellan som är en mycket fin och delikat historia. Hon är en underbar människa. Så fantastiskt godhjärtad och ödmjuk och en mycket tillitsfull och trofast vän. Jag önskar att jag får ha henne med mig i hela mitt liv.

En eftermiddagsdejt i solsken på ett café på lilla torg med min älskade kusin som påminde mig om mina rötter, om det fina i att ha en barndom att minnas tillsammans. Om att vi har vuxit upp på olika håll med ändå haft en röd tråd som lett oss mot liknande mål. Utåt sett är vi olika, men vi tänker så lika och jag känner mig alltid hel när jag träffar henne. Inget behöver lindas om, inga historier eller tankar är för dumma eller för naiva att säga högt. Livet är livet med henne och jag älskar att hon finns vid min sida. Som en syster att uppleva livet med.

En dag fylld av meningsfulla möten. Av en helhet i själen och av att känna sig som en del av något, betydelsefull och bidragande till glädje och insikt, samtal om livet och om struntsaker.

En liten dag, som blir precis så stor som den förtjänar att bli om jag bara låter den bli det. Om jag har vett att se det jag har framför mig och närvaro nog att ta in allt jag hör och vara där med kropp och själ.

Tack, älskade människor för att ni får mig att vilja omfamna er tusen gånger om och vilja leva ända ut i fingerspetsarna i denna karusell som ibland är så ogreppbar att jag tappar siktet. Ni gör mig hel!