Det närmar sig take-off snabbare än jag förstår och det börjar bli verkligt för mig - ja, det vill säga så verkligt det nu kan bli - att jag om en sisådär 47 dagar ska åka iväg själv till en liten fantasiö på andra sidan jordklotet. Bokade hotell i London häromdagen pga. flygbyte och en rätt trist väntetid över en natt. Stora ryggan är inhandlad och planeringen börjar ta form i mitt huvud - vad jag vill göra, vad jag vill se, vad jag vill uppleva.
Men allt planerande är trots allt bara mentala bilder av eventuella scener som kommer att utspela sig. I själva verket har jag ingen som helst aning om vad som kommer att hända, vem jag kommer att möta, hur jag kommer att känna inför olika situationer.
Och jag älskar den känslan.
Ovissheten.
Det nya som är så långt borta från min vanliga värld som det bara kan bli.
Som en vän uttryckte det - det är obegränsad frihet inom ens ramar som ändå finns där. Vissa ramar kan sprängas, medan vissa grundpelare står kvar även i andra tidszoner. Grundpelarna som är jag. Min core, min själ, mitt ankare.
Överheltidsjobbet i butiken är snart slut för sommaren och flytten till nya fina lyan sker om tre veckor. Det händer saker. Äntligen. Jag älskar det!
Jag ska också börja fundera på mitt P3 planet-reportage som jag ska spela in på Bali. Vad fokusera på som min speciella vinkling? Kul att ha ett projekt att skapa när man är där. Göra avtryck. Ta chansen att visa mina upplevelser genom mina ögon.
Ikväll är det ett good old Malmöparty med tillhörande utgång som gäller. Det kommer bli onyktert och säkert en del skandaler och jag kommer vara bakfull imorgon - jag gillar't! ;)
No need to run or hide
It's a wonderful, wonderful life
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar